...lite orolig måste jag erkänna, för min lilla brorsdotter. Jag tycker att hon hintar om att hon inte mår helt bra när det gäller skolan, då vi chattar på MSN, men jag vet inte. Kanske oroar jag mig för mycket... Det har dock varit lite för mycket tecken på att hon överlag har bekymmer av någon anledning, även när det inte handlar om skolan. Det gör ont i mig, och jag hoppas verkligen att det löser sig för henne. Jag tror nog att hon vet att för mig är det ok att ringa eller vad som helst för att prata, när som helst, men hon känner nog också att det inte är ok från alla håll.... Men, det är vad jag tolkar hennes små meningar som, inte något som hon själv uttryckligen sagt!

Imorgon måste jag ringa broder min och informera honom om min oro, även om han har otroligt mycket annat att oroa sig för, när det gäller sitt jobb just nu. Men jag känner honom och barnen kommer i första hand (som tur är och hade det inte varit så hade jag slagit på honom... inte bokstavligen kanske men nästan)

Brorsonen har tidigare varit det stora bekymret, men nu så har nog storasyster också tagit sin plats. Åh, små snuttungar, varför kan det inte bara vara enkelt!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

...bara lite, för att se om det blir röda ramar runt bilderna i denna bloggen också. Ni är välkomna att gå vidare till min andra blogg!! :-)     Och nej, det blir inte någon röd ram, däremot ser bilden helt skev ut... Åh vad det är besvärligt ...

...började idag, och som vanligt var jag med ut i skogen. Inga rådjur fälldes dock, men vi såg ett faktiskt. Alltid lika roligt att se djur i skogen, oavsett art. Tyst och stilla, och faktiskt hyfsat varmt med vind som blåste bort eventuella mygg...

...på jobbet. Semestern tog slut innan den knappt hann börja känns det som. Tanken var ju att ta det lugnt, slappa och koppla av och det blev som vanligt nästan tvärt om. Det har gått i ett, iofs med massa roliga grejer, men det har inte varit nå...

...med att länka till min nya blogg. http://kihaku.wordpress.com   ...

...det verkar börjar jag ta lite farväl av den här bloggen. Inte så att jag kommer att göra mig av med den nu, men färre och färre inlägg blir det, och mer fokus på den andra. Precis som en av mina vänner skrev till mig i en kommentar, som jag för öv...