...vill jag bara ge er ett här! Jag lyssnade klart på en bok häromdagen (jag är ingen snabblyssnare precis, det tog mig nog två månader men iaf) SKUMTIMMEN av Johan Theorin.

Det var en riktigt, riktigt bra och välskriven deckare med starka personskildringar och en spännande och gripande historia, passar väl bra nu i semestertider.

Klippt från Adlibris:

En dimmig sensommardag i början av sjuttiotalet försvinner en liten pojke på norra Öland utan några som helst spår. I dagar och veckor letar familjen, polisen och frivilliga efter honom.

Mer än tjugo år senare får pojkens mor Julia ett oväntat samtal från sin far, sjökaptenen Gerlof Davidsson. Han har fått ett brev utan avsändare med posten. Brevet innehåller en liten pojkes sandal.

Julia återvänder motvilligt till barndomens ö och sin åldrige far. Först nu får hon höra talas om en mytomspunnen ölänning, Nils Kant, som en gång satte skräck i en hel bygd. Han är död och begraven sedan länge, långt innan Julias pojke försvann.

Ändå finns det de som har sett Nils Kant. Han sägs ibland vandra på det öländska alvaret i skymningen. I Skumtimmen.

Tyvärr var jag väl inte helt förtjust i uppläsaren; Magnus Krepper, jag tycker han gör sig bättre som skådespelare än uppläsare, men jag upplevde att boken var så bra så den stod nästan för sig själv.

Nu ska jag lyssna på Babben Larssons bok, Jag vägrar dö nyfiken. Den var bara sex timmar eller nåt sånt, så det kanske bara tar en månad! :-) Jag läser ju också, vanliga böcker med pärmar, sidor och bokstäver, och lyssnar bara ibland när jag har tid... när jag stämplar eller scrappar, syr, stickar, virkar eller broderar.

Nu i sommartider kanske det blir de få tillfällen jag har lugn nog att sitta/ligga i solen också.

...för en läsestund på balkongen idag, när brukaren vilade middag! Jobbets balkong har inte speciellt mycket snö på sig, jag pälsade på mig, packade in mig i en tjock filt och tog min bok, satte mig i solen på balkongen. Den värmde gott i ansiktet, det droppar från taket och fåglarna sjunger, det känns som VÅR!!!

  Jag började på en ny bok igår, Allt vi här drömma om av Erik Wijk. Än så länge känns den riktigt bra.

Ur boken:

Jag var tjugoett år gammal och hade inte sett honom sedan jag var sex. Den främmande mannen i skjorta, jacka och kostymbyxor som så självklart ändå var min pappa. Den frånvarande. Den konstige. Den farlige. När han släppt in mig i den trånga stugan och genast vände sig om, vred om låset och stoppade nyckeln i fickan visste jag att vad som helst kunde hända. Mitt förstånd sa att sannolikheten för att han skulle döda mig var lika stor som att han skulle avstå. Mer normala personer hade yxmördat sina familjer. Men mitt hoppfulla hjärta sa att jag måste ta den här chansen. Tillfället skulle inte återvända.

....om virkning som jag beställde häromdagen, kom idag och jösses vad massa fina rutor, blommor, stjärnor, cirklar och annat jag kan komma att virka. Det är bara det att boken ju var på engelska, vilket jag iofs visste, men tänkte in så långt. Så nu ska jag då lära mig att läsa mönster på engelska, kanske inte så svårt, men dessutom diagram eller ritningar eller vad sjuttan jag ska kalla det. Det är streck och kryss, T och cirklar, ett, två eller tre sneda streck på ett rakt....

Det ska bli VÄLDIGT intressant att se vad det blir utav detta.

Ett litet, litet virkprojekt är klart, men det är en liten present så det får vänta med att visa det här i bloggen tills mottagaren har fått det.

...ska samlas i dag, den stora, stora bokcirkeln med tre deltagare! :-)

Moa Martinsons "Mor gifter sig" ska vi diskutera och till det skall vi inmundiga härligt, god sushi. Köpt då, för vi hade ingen ork att göra själva denna gång.

Lite skvaller och annat intressant ska också avhandlas!

Nu är det dusch, och kvarvarande städning som gäller, vi ska ju liksom vara här!

....var vi ju tvungna att köpa förstås, ett par stycken (ja vi behövde lite fler, fast bokhyllorna är smockfulla....)

Så vi köpte tre stycken. De kommer inte att räcka hela sommaren, men det finns ju biblan och som sagt så har jag en stor hög liggandes här hemma redan, men för mycket böcker att läsa verkar jag inte tycka att vi har...

De två vi hade kvar att köpa av Jo Nesbö, en riktigt bra deckarförfattare tycker jag. Engagerade deckarläsare ser att vi inte direkt följt den kronologiska ordningen i inköp och läsande, men det har inte stört. Inte än i alla fall...

Och så den senaste av Roslund/Hellström förstås!

..av Gregory David Roberts har jag lånat på biblioteket, och jag har börjat på en också. Verkar ganska bra så länge, den ska vara tillbaka 7 april så jag måste läsa ganska intensivt den är nämligen på ÖVER 900 SIDOR!

Antalet sidor räds jag väl inte, utan det är tiden, på två veckor. Jag skulle behöva läsa 100 sidor om dagen för att klara av det i tid. Hmmm... känns inte helt troligt, men jag märker väl om den är bra, då får jag låna om den, eller köpa ett eget ex.

"I början av 1980-talet begick australiensaren Gregory David Roberts en rad väpnade rån för att bekosta sitt heroinmissbruk. Han åkte fast men lyckades rymma från ett av Australiens mest välbevakade fängelser. På falskt pass tog han sig sedan till Indien och anonymiteten i den myllrande miljonstaden Bombay.

Shantaram är Gregory David Roberts egen berättelse från de händelserika och omtumlande åren som förrymd fånge i Bombays undre värld. I ett av stadens slumområden öppnar han en sjukvårdsmottagning för de fattiga och nödställda. Han arbetar för maffian som pengatvättare och förfalskare av pass och han följer med maffialedaren Abdel Khader Khan till Afghanistan för att förse mujaheddin med vapen i kampen mot ryssarna. Han kastas i indiskt fängelse och får utstå tortyr och svält. I den grönögda mystiska Karla möter han kärleken.

Shantaram är ett niohundra sidor långt läsäventyr och en varm och innerlig kärleksförklaring till staden Bombay och dess människor. Det är en rå och hård värld Roberts beskriver, men det är en värld där kärleken, lojaliteten och vänskapen alltid står i centrum."

...vi blir inte med barn" av Ramona Eriksson har jag precis läst ut. 

Den har fått många lovord men det var INTE en bok för mig, inte just nu i alla fall. Jag blev bara deprimerad.

Nu har jag gett mig på Gud på en Harley Davidsson istället, efter rekommendationer av moster. Den lär snart vara utläst!

...av Camilla Läckbergs SJÖJUNGFRUN har Lotta Olsson gjort för DN. Där är hon verkligen inte snäll mot fröken (eller har hon varit gift?) Läckberg, men jag småler genom hela recensionen, för jag känner igen mycket av det hon skriver i mitt eget tyckande och tänkande, fast i de andra böckerna, då jag inte läst SJÖJUNGFRUN än.

Själva mordgåtan blir bara mer och mer svårbegriplig, ingen utveckling av själva huvudpersonerna, allt är frid och fröjd och de lever lyckliga med varandra. Ja, lite smågruff och sånt men det löser vi snabbt med några minuters eftertanke.... 

Det hela känns lite för ytligt, lite för tillrättalagt och jag har slutat känna mig engagerad i något annat än att få ett svar på vem mördaren var.

(Detta var ju vad jag kände efter Tyskungen då, det kanske känns annorlunda efter nästa bok, dock verkar min besvikelse vara ganska stor efter den boken, då jag återkommer till det stup i ett! *L*) 

Dock tycker jag nog bättre om Läckbergs böcker än vad Olsson gör, även om jag känner mig oerhört mätt på dem just nu!

Men ibland behöver man ju lagom ojobbiga deckare och då är väl Fjällbackas mordbenägna invånare något att lätt engagera sig i. 

HÄR finns recensionen att läsa!