...känner jag mig idag på något konstigt sätt.

Dels känns det som om jag är på väg att bli förkyld, men det har jag känt från och till hela våren och sommaren men det händer liksom aldrig någonting, det är bara tecknen som finns där då och då.

Dels är jag på allmänt dåligt humör, sur och grinig. Jag jobbar ju så jag måste hålla mig i skinnet. Hade jag varit hemma hade stackars älskade maken fått ta en del. 

Tur att jag inte är på det här viset så där särskilt ofta, men ibland blir det dagar där jag bara vill slå på något och skrika ett argskrik! Ilsk som ett bi!

Imorgon är jag nog glad igen, för då ska vi hjälpa bror att spika på huset! *L*

Det är ju kul.... eller kanske inte så väldigt...

Vad gör man inte för sina nära och kära?

...känns det som hela helgen har bestått av. Riktigt så illa är det inte, men kusin har åkt hem till Skottland med sötis-Ella och lillebror åker tillbaka hem till Norrköping idag och kvar blir lilla jag....

Det är lite sorgligt att de åker hem till sitt, och att det dröjer tills vi ses igen.

Men jag är så glad att de har varit här och att vi har haft möjligheten att umgås, hela släkten var till och med samlad i fredags, det är inte ofta det lyckas!