Igår var det verkligen vansinnigt kallt ute, var inte alls beredd på det utan när jag gick till jobbet dagen innan hade jag på mig min höstjacka och inga vantar. Så igår höll jag på att frysa ihjäl kändes det som utan några slags vinterkläder på mig.Mamma och jag smyckade gravarna igår (pappas och mormors) och det blev nog bra, det var ju så kallt att jag inte orkade stå och titta på dem någon längre stund. Älskade syskonbarnen var också med och det är rogivande att ha dem med på kyrkogården, även om de själva inte är direkt lugna, men de tar pappas grav så naturligt och vill gärna vara med och göra den fin. När de inte springer och skrattar på kyrkogården vill säga. För mig personligen gör det verkligen inte något att barn är livliga på en kyrkogård, jag uppskattar att de är helt vanliga och inte så stela och oroliga som vi vuxna är. Tycker att barn sprider sådan levnadsglädje och tror nog inte att de döda tar illa upp, om de KAN ta illa upp. Men det är ju en annan diskussion...Dock vet jag ju att andra kan ta illa upp så vi fick ju försöka att varva ner dem lite.Hemma i lägenheten är det också svinkallt, så gulle-Tommy hade tänt massa ljus när jag kom hem och det kändes betydligt varmare än ute. Det var nog inte för min skull precis, utan för att han själv frös men jag kan ju låtsas att det var för mig.Måste visa min fina kaktus som jag är så stolt över, som jag bara glömt ute under sommaren och då blir den så här fin! Synd att de inte är så fina när de inte blommar bara...