...vill jag bara ge er ett här! Jag lyssnade klart på en bok häromdagen (jag är ingen snabblyssnare precis, det tog mig nog två månader men iaf) SKUMTIMMEN av Johan Theorin.

Det var en riktigt, riktigt bra och välskriven deckare med starka personskildringar och en spännande och gripande historia, passar väl bra nu i semestertider.

Klippt från Adlibris:

En dimmig sensommardag i början av sjuttiotalet försvinner en liten pojke på norra Öland utan några som helst spår. I dagar och veckor letar familjen, polisen och frivilliga efter honom.

Mer än tjugo år senare får pojkens mor Julia ett oväntat samtal från sin far, sjökaptenen Gerlof Davidsson. Han har fått ett brev utan avsändare med posten. Brevet innehåller en liten pojkes sandal.

Julia återvänder motvilligt till barndomens ö och sin åldrige far. Först nu får hon höra talas om en mytomspunnen ölänning, Nils Kant, som en gång satte skräck i en hel bygd. Han är död och begraven sedan länge, långt innan Julias pojke försvann.

Ändå finns det de som har sett Nils Kant. Han sägs ibland vandra på det öländska alvaret i skymningen. I Skumtimmen.

Tyvärr var jag väl inte helt förtjust i uppläsaren; Magnus Krepper, jag tycker han gör sig bättre som skådespelare än uppläsare, men jag upplevde att boken var så bra så den stod nästan för sig själv.

Nu ska jag lyssna på Babben Larssons bok, Jag vägrar dö nyfiken. Den var bara sex timmar eller nåt sånt, så det kanske bara tar en månad! :-) Jag läser ju också, vanliga böcker med pärmar, sidor och bokstäver, och lyssnar bara ibland när jag har tid... när jag stämplar eller scrappar, syr, stickar, virkar eller broderar.

Nu i sommartider kanske det blir de få tillfällen jag har lugn nog att sitta/ligga i solen också.

...var jag iväg på under kvällen igår. I Parken här i stan, är det tradition att i slutet på juni månad ha uppträdande med lokala artister som sjunger och uppträder med massa allsångsvänlig musik, allt från schlager till hårdrock, och sedan dans till ett dansband. Igår hade de också Magnus Carlsson som gästartist och det var Scotts som spelade upp till dans. Nu kanske vi inte direkt var där för att dansa, det ligger inte riktigt för min käre make, men några låtars svängom tog vi faktiskt!

Det var mycket folk, många vi kände och kände igen och det var himla trevligt som det brukar. Till och med vädret vände och blev soligt och vackert till slut.

Framåt ett-tiden promenerade vi hemåt och jag känner mig oförskämt pigg idag!

Fast... jag är ju på jobbet och det känns mindre roligt idag. Jag har ett fritt och bra jobb, men ändå känns det som om jag är i stort behov av att få vara ledig och bara strosa runt och greja och göra sånt som jag bara vill.