...heter den lilla sjön vi har vår båt. Eller, kanske inte vi och vår, det var mammas och pappas båt, och är väl mammas nu, men hör liksom till familjen.

Det är den sjö där jag tillbringade min barndoms somrar, där vi badade, fiskade, blev anfallna av blodiglar, skar sönder fötterna på snäckor. Det var där jag utvecklade min förmåga att simma och lärde mig älska vatten och bad. Min stora lillebror och min kusin, och några barndomsvänner, vi badade ofta, ofta. Vattnet var jomligt och botten var väl inte så fin som vi önskade, men bra mycket bättre än den är nu för tiden när ingen badar där. Vi åkte ut på små öar, lagade en härlig lunch, badade ännu mer och till och med övernattade.

Vi åkte skridskor och isfiskade, grillade korv och drack varm choklad. Mycket kvalitetstid med våra föräldrar också. Ljuvliga barndom!

Sedan kom tiden då min kusin och min bror allt mer började åka vattenskidor och då tillbringade vi mer tid i vid den sjön. Sen fick jag körkort till slut och var min brors privata chaufför under en hel sommar.

Hmm, på den tiden var det bara sol, varmt och vackert väder också, vad konstigt! :-)

Speciellt minns jag att det var väldigt vackert väder under de åren min lillebror och min lillkusin var små. Lill- och lill... de är båda långa ståtliga unga män nu för tiden, snart 30 år, universitetsutbildade och med fasta jobb.

Men för mig kommer de alltid vara små skitungar.

För ett tag sedan var bror, mamsen och jag ute en kväll och fiskade! Jag fick faktiskt en nästan två kilo tung gädda, måste jag skryta med! Men ingen av oss är speciellt förtjust i gädda så den fick simma tillbaka in i vassen igen. Med hjälp av min bror alltså, eftersom jag själv inte vill ta i fisken, inte ens som död, bara om den är filead och klar! *L*
Det är så rofylld att fiska och åka ut på sjön i solnedgången, det är sannerligen avkoppling för mig.

Min bror har överfört detta på sina barn också, de är oerhört förtjusta i att åka ut på sjön. Brorssonen fiskar hela tiden, han tröttnar inte i första taget och det är skönt att se honom kunna koppla av med någonting, medan brorsdottern nöjer sig med någon timma, sedan tar hon upp sin packning som brukar bestå av bok och målarböcker. Det är en pysslig brorsdotter jag har faktiskt, men det går inte att ta med sig scrapgrejer eller symaskin på sjön.

...var ju för några veckor sedan och jag förärade min söta och rara mamma med ett fågelbad egenhändigt gjort i betong.

Dock fick hon ta bort det intorkade bladet själv (fast det tror jag inte att hon gjort än...)

Om hon tyckte om det? Eftersom hennes bästa dotter gjort det så kan hoon väl inget annat än älska det! Men jag har ingen aning, dock ska det bli kul att se det när det är på plats!

...på tv hela kvällen och natten verkar det som. Och jag som är hemma alldeles allena, ont i mage, skalle och hals och känner mig hängig. Tråkigt, tråkigt. Jag orkar inte göra något vettig, utan har frossat i nachochips och cheesedip....

Trots alla kanaler som maken envisas att betala för (med pengar jag kunde använt till scrap-saker, tyg, garn eller annat roligt!!!) finns det inte ett skit som känns intressant i kväll.

Det lutar åt Närbild: Kiss – Gene Simmons eller så blir det sängen.

För första gången ska jag ge mig själv en dos insulin i kväll också, och nu blev jag nästan lite nervös... Jag har gjort det tidigare idag, hos min sköterska men då var hon ju med...

Det blir nog bra det också kanske... eller nåt.

...blev det i bröllopsgåva.

Vi får väl se hur det tas emot:-)

Den blivande frun är ju hyfsat intresserad av trädgård och blommor och hennes make klipper ju gräsmattan ibland så han får äran att åka under det! :-)

Vi tänkte som så här, att ett träd är något som växer och förhoppningsvis ger något varje år, ett minne som finns kvar ett tag men ändå är lite nytta med.

Vackra blommor har de ju också!