...ångest har jag för det som ligger och väntar på mig och som jag inte får tummen ur att göra!
Det är ett antal beställningskort som ska göras, brev och mail som ska skrivas, presenter som ska skapas, för att inte tala om allt som behövs göras i hemmet, som jag inte kan hitta någon ork eller inspiration till..... Alla de där nya grejerna jag vill testa och lära mig, hur i hela fridens namn ska jag få till det??

Hur ska jag göra, när jag inte får fram engagemanget att göra det där, hur gärna jag egentligen inom mig vill? Det är inte riktigt det som är problemet, viljan, utan orken och lusten och TIDEN!

Men, på måndag SKA jag sätta mig med mina brev och mail, det är det som plågar mig mest, att jag just nu och sedan ett antal månader tillbaka är så usel brev/mailvän.

Imorgon kommer svärmor och svägerska med familj hem och hälsar på. Därför är städar maken som en tok hemma nu, det var oerhört dammigt, grusigt och allmänt rörigt. En första hjälpen omgång i lägenheten, gömma undan det som är mest stökigt och ta värsta dammet. Svägerskan är allergisk mot katt, så det är hyfsat viktigt att få bort så mycket katthår som möjligt.

Nu så städar han hemma själv och det är alldeles utmärkt, så länge vi inte ska ha gäster, då har jag svårt att släppa det, kommer inte att bli som jag vill ha det troligen, men jag får försöka överleva det. Jag är så himla glad att han gör det, igår hade han till och med tvättat fönster hemma! Så jag får väl knipa igen om det som är sisådär. Troligen är det bara jag som ser det...

Och så kanske jag får försöka släppa det där, att jag vill ha det så himla fint när vi ska få besök. Annars är jag inte så himla noga, men när vi ska ha folk hem vill jag ha det prydligt. Det blir en konflikt det där, eftersom det blir rörigt när det är vardag hemma, och när vi ska ha gäster blir det ett evigt städande.

Jag måste nog lära mig det där, att plocka undan saker när jag använt dem, med en gång, det är inte min grej. Eller vi borde lära oss det, maken är inte så bra på det heller, men så drar han inte fram  så mycket som jag gör.... så är det...

...gör ont känner jag. Jag är inte van att göra kroppsarbete minsann, märker jag nu!
Igår var jag och maken med ut i brors skog och hjälpte till att dra ris och stockar. Eller ja, smarta maken bestämde sig för att byta till sommardäck på bilen och det var nog betydligt bekvämare.

Men, ett par timmar i skogen med brorsbarnen var mysigt faktiskt. Bror gick ett antal hundra meter från oss med motorsåg. Det blev mycket pratat, brorsdottern kommer upp i åldern nu när hon funderar mycket över livet, kropp, vänner och även lite killar, så det var mysigt att samtala med henne.

Brorssonen är fortfarande en vilding, det måste jag nog säga. Han är en raring men igår hade han en något jobbigare dag. Vi var ovänner en hel del, och det slutade med att han lade sig på landsvägen för "det var så skönt" och jag exploderade,hämtade honom och drog med honom till bilen. Där satt han en halvtimma och sedan kom han tillbaka till oss, from som ett lamm. Men han kunde fortfarande inte förstå varför jag blev arg    när han låg på vägen, för det är klart att han skulle höra om det kom en bil och flytta på sig...

Den lille raringen...

Brorsdottern är onekligen mycket lättare att ha att göra med, men inte lika spännande som brorssonen! :-)

Dessa små älsklingar!! Båda har väl sina goda och dålig sidor tydligen!

Kvällen tillbringade vi med grillning och spel hos brors grannar, och jag sov över hos bror. I morse kom brorsdottern och kröp ner en stund hos mig och vi fortsatte våra små samtal. Mysigt! Brorssonen och hans far ägnade sig åt brottning eller något annan "killig" lek i sovrummet intill!

Vad är det med pojkar/killar/män/karlar som alltid måste bråka och brottas varje gång de ses, eller har tråkigt?

Slår aldrig fel med de runt mig! Förutom med maken då, som helst inte rör sig om han inte måste! :-)

...i bollen känner jag mig idag. Igår var jag och hämtade ut mina nya glasögon, och alltid när jag får nya känner jag mig snurrig och vinglig, men det brukar gå över efter några dagar som tur är.

I år köpte jag mig också slipade solglasögon, det är bra att ha när jag kör bil. För det ska väl bli en massa sol här i sommar?

Så nu har jag invigt det söta lilla glasögonfodral jag fick av sötaste kusinbarnet, där i ligger mina coola (?) solglasögon från och med nu och ska med i väskan jämt!