...framför tv:n på jobbet, och ser på något fiskeprogram (!!) med en av mina favoritskådisar; Robson Green, då visar det sig att han i dagens program befinner sig i Port Douglas i Australien, där jag faktiskt har varit. Det är inte utan att jag längtar tillbaka när jag ser omgivningarna där. Där bodde vi på ett fantastiskt fint hotell  bara något kvarter från havet och den fina stranden, 4 miles beach tror jag den hette.

Vi var på båttur på floden och spanade på ormar och krokodiler, vi var ute vid barriärrevet och snorklade, vi satt på golvet bland kuddar (och gud vet vad som kröp runt där) på restaurang och åt god mat.... Åh, det känns som ett annat liv på något sätt!

Det påminner mig om att jag ska ta och scanna in mina foton från den resan, det var innan digitalkamerornas intåg i var mans hem.

(Jag har inte tagit fotot utan lånat det någonstans men vet inte riktigt var....) 

...fick jag äran att åka och hämta min bror, skönt att det inte blev senare, men satan i gatan vad kallt det var ute! -16.5 och det kändes inte alls som om våren skulle vara i antågande! Men det gnistrade vackert ut i snön och på träden, så jag får väl passa på att vara glad för det!

Jag har ingen lust att gå och lägga mig, då blir det snart morgon och jag måste i väg till jobbet. Problemet är ju bara att om jag inte går och lägger mig kommer jag vara aptrött imorgon. En lite knepig ekvation. Jag får väl helt enkelt göra det som jag inser är bäst, krypa ner brevid maken som sover sedan några timmar tillbaka. Han börjar ju redan kvart i sex imorgon.

Stänga av Cityakuten, borsta tänderna, ligga på spikmattan (som jag fick av moster K i julklapp och som jag använder varje kväll innan läggdax, sjukt skönt!) och läsa lite, sen snark!   

Imorgon = jobb!